STOCKHOLMS UNIVERSITET

Institutionen för socialt arbete

Socialhögskolan

Moment 2 samhällsproblem

Khodadad Bahrami

Mb. 073 10 11 22 8

E-post

kbahrami@comhem.se 


S1.A

 

Den statliga utredningen SOU 2000:3 ger en utförlig och koncist bild om flyktingarnas situation i början av 1990-talet. I rapporten kan man läsa följande: att det svenska samhället, stod inför en dramatisk förändring under denna period. Landet genomgick en ekonomisk kris och hade större utgifter än inkomster. Under första halvan av 1990-talet fick Sverige ta emot flera stora flyktingvågor, främst åren 1992 till -94, mestadels från det då sönderfallande Jugoslavien (SOU 2000:3 s.53 ). Vidare tillägger man att landet befanns sig mitt i en svår lågkonjunktur och det rådde arbetslöshet i landet. Man kunde inte lägga in resurser och deras anpassningsförsörja, till grunda av de minskade skatteintäkterna.

 

Den minskade skatteintäkterna i sin tur skapade en obalans i ekonomin särskild när välfärden krävde mer ekonomiska resurser för att försörja stora grupper. Situationen för nyanlända invandrare var mera kritiskt särskild när många inte hade någon fotfäste på arbetsmarknaden. Deras försörjning skulle framförallt tryggas genom socialbidrag. Vidare kan man peka på Sveriges statsskulder och regeringens mål att sanera skulden inom överskådlig. Under övergångsregeringen framtill 1991 hade Sverige samlat på sig statsskulder och man hade bestämd sig att betala tillbaka statsskulden så fått så möjligt. Detta gjorde att man hade mindre pengar. Detta också i sin tur påverkade hur man tåg emot flyktingar.

 

De som kom hit som flyktingar/invandrare i början av 90-talet hade oturen att komma hit samtidigt som den svenska arbetsmarknaden ”gick på knäna” på grund av den ekonomiska krisen. Det kan man läsa också i SOU 2000:3 som skriver om den ekonomiska krisen i början av 1900-talet.

 

De invandrare som redan bodde i landet drabbades hårdare av arbetslöshet under krisens 90 tal än de svenskfödda. Gruppen som kom hit bestod mestadels av personer i arbetsför ålder 20 till 40 år) och barn. Detta kan göra det svårare för samhället att planera och trygga livssituationen för vissa grupper. Samhället står inför val eller rättare sagt prioritering av åtgärder. Vem vilka ska få eller inte få välfärd. Man ville minska utgifter så flyktingar kunde inte få del av den ekonomiska politiken som svenska medborgarna levde i.

 

Man kan säga att invandrings  ”problematiken” uppmärksammas  på allvar först i det tidiga 1990-talet. Då anser man att inte existerar någon fungerande flyktingpolitik. Det långa perioden av högkonjunktur som grundades på 50 talet angående bl a sysselsättningen var så att man förväntade sig att alla hade jobb. Alltså var man utan jobb då skulle ha varit tillfällig och förbigående men folk som kom hitt dvs. till Sverige under 90 talet kunde aldrig få något jobb och ställdes utanför och i princip delades också av politiska aspekten som man hade då.  Om man skulle användas sig av Goldbergs resonemang finner man det som kallas för strukturell fel dvs att man har inte tagit hänsyn till de många processer som främjar ett miss gynnar anpassningen eller utanförskapet(Goldberg red 2000:9). Problemet i flyktingarnas fall har varit att gruppen har fram till början av 1990-talet betraktas som ekonomisk resurs och arbetskraft. Gruppen etniska och kulturella skillnader har inte varit någon ”problem” så länge ekonomen har fungerat. Problematiken börjar först på allvar när ekonomin rasar och då sa man byta politik och till med namnet på det myndighet som officiell tar hand om flytingfrågor (Från Invandrarverket till integrationsverk) .

 

I mitten av 1990-talet får ”det mångkulturella Sverige” sin legitimitet i de olika diskurserna om samhällets sociala problem ”Enligt SOU 1996:55. kan man säga att i slutbetänkandet konstateras att Sverige är nu mera är ett mångkulturellt samhälle” (Goldberg 2000 red. s.240). Detta  innebär  att man börjar på allvar uppmärksamma invandrarnas bekymmer, om jag får andända Goldbergs begrepp,  som ett slags samhällig problem som är avskuren från samhället. Här kan man tala om ett slags paradox som i många avseende är unikt för Sverige. Det mångkulturella Sveriges problematik i dessa diskursers länkas direkt eller indirekt till invandrarna själva. Problemen framställs i dessa diskurser som interna och inneboende egenskaper dessa kan vara graden av bidragsberoende (eller bidragsfusk), hedersmord, segregering, brottslighet etc. Och som lösning föreslås olika åtgärder som riktas till gruppen ”kulturell körkort”, ”språk test” eller ”arbetsträningen”. Men frågan är fortfarande obesvarad dvs hur invandrarna blir en del av Sverige eller Hur deras bekymmer blir en del av Samhällets bekymmer inte tvärtom.

 

Sammanfattningsvis vill jag säga nämligen Utifrån de historiska erfarenheterna som vi har tagit del av under kursen och teoretiska resonemanget kan man konstatera att levnadsvillkoren för flyktingar i Sverige har under de senaste årtionden påverkats utav samhälliga beslut och processer, samt flyktinggruppernas enskilda oro och livshistoria.För att tydliggöra för läsaren vill jag syfta på Goldbergs perspektiv på socialt arbete och sociala problem, dvs. hur beslut och processer på makronivån och individens bekymmer på mikronivå belyser samhällsproblematiken. Alltså hällt enkelt sagt det är samhälliga processer som påverkar och omformar individers och olika gruppers levnadsvillkor. Denna omformning är inte stillastående utan är en dynamisk process som sker både på mikronivå och makronivå. I detta sammanhang flyktingen är och blir både subjekt och objekt på olika nivåer.  det är inte självklart bilden av den tilltänkta invandrare på något sätt utan i lika höggrad är resultatet av statistiska tabeller, socialapolitiska ingripanden och samhälliga beslutprocesser. Det är dessa processer som i första hand producerar och reproducerar den kollektiva antaganden om invandraren. Flyktingars livsvillkor i lika höggrad blev påverkad av regeringens passiva ntegrationspolitik under de första åren. Dels väntan på  besked för att få stanna och dels när man ute i kommunerna blir föremål för socialpolitiska åtgärder t.ex. arbetsmarknads politiska, bostadssökande och utbildningspolitiska.(Goldberg 2000: 343).  [2][3]

 

 

S. b) Soydan redgörelse om invandrarnas situation ger en dyster bild om gruppens livsvillkor (Goldberg 2000: s244)I  olika rapporter konstateras att invandrarnas levnadsförhållanden invandrarnas skillnaderna mellan infödda svenskar och gruppen invandrare har ökats markant. Kartläggningen har skett genom både statistiska centralbyråns löpande undersökningar och bl a utifrån sociologiska utgångspunkter. Inom bl a utbildningsområde avviker flyktingars levnadsvillkor mest jämfört med den svenska befolkningen i övrigt. Invandrares chanser att komma in på den svenska arbetsmarknaden beror på var de kommer ifrån. Detta kan peka på förekomst av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden.

 

Ett annat område är hälsan.  När det gäller hälsan kan man se enligt undersökningar som är gjorda under senare delen av 1980 talet visar att första generationen av invandrare i någon större utsträckning har hälsoproblem än övriga befolkningens. ”sydeuropeiska medborgare särskilda kvinnor anger dock ofta har hälsoproblem”. (Goldberg 2000: s245) En annat exempel är att enligt undersökningen visades att utländska medborgare har ungefär 70% högre sjukfrånvaro än svenska medborgare. (ibid)

 

När det gäller sysselsättning är invandrares chanser att komma in på den svenska arbetsmarknaden beror på var de kommer ifrån. Detta kan peka på förekomst av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Enligt Aku rapporten 1995 var öppna arbetslösheten Ca 7 % bland svenskar medborgare mot Ca 23% bland utländska medborgare. Bland invandrare utanför Noden var andelen nästan 30%”. (ibid s.246)

sammanställningen ovan ger oss en tydlig bild om invandrarnas situation. Min tolkning av problematiken är följande: Att vara invandrare innebär att sämre utrustad för att konkurera eller etablera sig i det nya samhället, samtidigt som man bär med sig svåra minnen från krig och eländen från sin forna hemland. Om deras bekymmer och problematik redan från ankomsten inte uppmärksammas; som vi kan se idag dessa bekymmer kan leda till större problem för samhället(Goldberg 2000: 12). Om jag utgår från min egen erfarenhet. Jag som individ ( synskadade) har ett slags bekymmer som inte någon problem så länge jag har tillgång till hjälpmedel och resursers för att fungera i samhället. Om vi utvecklar och teoretiserar fallet då blir följande: Det som avgör att ett fenomen blir tillgång eller problem för samhället är de processer eller rättare sagt möjligheter som underlättar llir begränsar fenomenets uppkomst . Samma ska gälla för invandrarna om dessa grupper blir tillgång för Sverige eller Sociala problem, till högsta grad bestäms av samhälliga processer.  Eftersom jag pratat om samhälliga processer är det tänkbar att  nämna  ”Ackulturation”, ”assimilation” och integrationsprocessen. Medan ”ackulturation” kan betecknas som en gradvis process där kulturer påverkas av och övertar drag från andra kulturer, står ”assimilation” för en kulturell anpassning, dvs. ett selektivt övertagande av värderingar och synsätt som vanligen hör till en ajoritetsbefolkning.

"Integration" å sin sida, syfta på förhållandet mellan en helhet och dess delar. (Följande stycke är hämtad ur (Soydan) kap.6 S254-255)

 

 


S. C) Problem som invandrarna/flyktingarna fått leva med i Sverige är boendesegregation. Såväl etnisk som ekonomisk segregation ökade under 1990-talet. Enligt invandrarkommitténs rapport ser bilden mörkt ut. Totalt sätt föreligger en betydande sociala ekonomiska marginalisering bland invandrare särskild de nykomna utomeuropeiska grupper. Alltså rapporten menar att det finns en systematisk tendens att personer med utländsk bakgrund som kollektiv inte når den svenskfödda befolkningens genomsnittliga förvärvs frekvenser och inkomstnivå. Man kanske kan förstå att situationen har försämrats under 1990 talets ekonomiska kris. Kommittén menar att det föreligger ett stark speration mellan svenskar och många personer med utländskbakgrund på grund av extrem hög arbetslöshet och växande långvarit bidragsberoende. Denna separation starks dessutom enligt rapporten bostadssegregation (Goldberg red 2000: 249).

 

En aspekt av denna segregation kan vara resultatet av den allmänna synen på det mångkulturella samhället, dvs att bejaka och bevara skillnad och åtskillnad. Hela 1970 .och 80-talet präglades om kulturell pluralism. En period då tyckte man att pluralist var bra. Det innebär att minoritetskulturna får möjlighet till utveckling på samma sätt som majoritetens kultur. ”den pluralistiska idologin utgår från värderingen att i ett samhälle befintliga kulturer bör ha rätt att överleva och leve tillsammans och berika varandra” (Goldberg red. 2000:238). Kanske ambitionen var av god karaktär, med andra ord att underlätta för invandrargrupperna att utöva sina kulturella normer och bevara sina traditioner. Särskild när många bland dessa nyanlända drömde att någon gång i framtiden återvända till sina hemländer. Så skulle en ”stark integrering” i det svenska samhället inte försvåra deras återanpassning vid en eventuell återvändande.

 

Kulturkonflikter är också en annan aspekt eftersom när man byter sin kulturmiljö blir  ofta man medvetna om den egna kulturen. T.ex. När invandrare och svensken möts upptäcker de att de skiljer sig åt vad det gäller en del av kulturaspekter. Det kan vara bl a uppfostran och matvanor (Goldberg red. 2000:251). Kulturella konflikter - och friktioner är inte enbart av negativ karaktär utan kan led till skapande processer. En förutsättning är detta är skapa möjligheter för att olika kulturer möts och beprövar sina värderingar och förutsättningar utifrån samhällets värdegrund. ( förorternas kulturdjungel kan komma aldrig bli någon alternativ mot det dominanta inhemska kulturen när deras möjlighet och kapital aldrig får möjlighet

att bli beprövad). I en segregerade samhälle förblir den kulturella normerna statiska och de traditionella värden konservativa, ty möjligheten för att mötas och ifrågasätta det egna kulturens brister och möjligheter är begränsad.

 

En annan sak är den demografiska problem Dvs. Det blir mer och mer äldre personer och barn i samhället och de är lika mycke kostsamma. Alltså det blir inte resurser över att ta hand om dem(SOU 2000:5 s.51). Längre vistelse på flykting förläggningar  gör att man får svårt att integrera sig till samhället. ”långvariga vistelser på flyktingförläggningar innebär dels att integrationen i det svenska samhället för de som beviljas uppehållstillstånd försvåras dels försämrade förutsättningar för återvändandet för de som avisas” (ibid. s.56).

 

Invandrare som har brist på framtidstro dvs. de tror att de inte har någon framtid här i Sverige så det är alarmerande. Alltså de anstränger inte sig. Det gör de eftersom de tror att de lever för stunden och saknar framtidsperspektivet. De kanske frågar sig varför skall jag utbilda mig när jag ändå inte kan komma in i samhället. De är inte aktiva i politiken och känner politiskt utanförskap. [i]


 

2.A)  Vid 1960 talets början fick barnmisshandeln stor genomslags kraft medan sexuella övergrepp har präglat den offentliga diskussionen under det senaste två decennier. Det här visar att barna vårdfrågan har varit en av de viktiga frågorna. Man har försökt med olika medel och vetenskapliga teorier utveckla och förbättra barna vårds situation (Aronsson & Sahlin red. 200:32).

 

Eftersom barn som den viktigaste parten kan inte alltid företräda sig själv på ett enkelt sätt skulle man kunna säga att ärenden i social barnavård både vara komplicerade men trots detta kan man se idag att olika institutionella företrädare för barns intresse och inte minst massmedia har haft betydelsefull verkan för att få en djupare förförståelse  för Samhälliga insatser i social barnavård och förbättring av villkoren för barn. I boken Sociala haverier i barnavård På sidan 234 stor att massmediernas annorlunda perspektiv på ärenden ger ibland också visa specifika kunskapsvinster när det gäller känslig barnavård

 

När det gäller betydelsen av arbete och olika forskningar från olika institutionella företrädare för barnens intresse vill jag påpeka vad redaktören skriver på sidan ”Vi vill att ett sätt på vilket vi gjort  bruk av fallstudier ska förmedla ny kunskap, mana till reflektion, ökat medvetenhet om den sociala barnavårdens dilemmor och ge inspiration till ökade ansträngningar   att bistå personer i svaga positioner” (ibid. s.235).

 

Grupper av ungdomar som hänger på olika torg eller andra allmänna platser är också ett samhälleligg problem. De här ungdomarna har kanske ingenstans att vara. i många fall söker ensamma ungdomar torg eller andra ställe för att hitta andra som har samma situation. Alltså man har inget att göra (Goldbergs föreläsning 20 Oktober).

 

Det finns massor av samhälliga faktorer som log i grunden till förbättringen av barnavård i samhället., De här sakerna gjorde att man bl a med olika forskningar Försökte söka åtgärder som tar det tur med negativa samhälliga förhållanden. ”samtliga typer av barnavårds ärenden har uppenbart en mycke längre i historia men olika forskare har lyft fram olika barnavårds ärenden  under olika perioder”(ibid. s.32). Alltså man har försökt att använda sig av olika metoder för att få politikerna och beslutfattarna komma med motåtgärder som bör bestå av att Förbättra samhälliga förhållandena.

 

Alltså utifrån de olika författaren i kurslitteraturen t.ex. Goldberg) kan man i stor utsträckning

betrakta samhällsförhållanden som, arbetslöshet, flyktingskap, boendesegregation , ekonomiskt utsatthet som källa till uppkomsten av olika sociala problem. Ett barn som växer upp med sin arbetslösa mamma, som har invandrar bakgrund, och har haft traumatiska upplevelser i hemlandet,

samt fått tragiskt bemötande i Sverige är mer beroende av barnavårdande insatser. Detta kan handla om placering inom barnomsorgen (barn till arbetslösa får begränsade möjlighet att utnyttja barnomsorgen) eller hjälpa familjen med kontakt person/familjer för att bryta isolering och göra lätta att introduktion i det nya samhället.

 

Narkotika debatten har också skapats av de samhälleliga förhållandena Narkotika konsumtionen började öka i Sverige under 60 talet liksom övriga delar av västvärlden. Osäkerheten vad som både göras var stort (Goldberg 2000:245).

 

våldet i samhälle samt folkrörelsevarianten har också haft sin verkan på förbättringen av barnavård. ”generationerna skall närma sig varandra för att överbrygga motsättningar och forma gemenskap mellan gammal och ung. detta sker genom pensionärernas folkrörelsearbete i samarbete med myndigheter och andra folkrörelser”. (Åkerström red. 2001:133 )

avslutningsvis kan man säga till verksamheten som rör barnavården går det att peka på verksamhet som är t.ex. organiserad i kommunernas socialtjänst och vars målgrupp är barn och ungdomar samt deras familjer och nätverk. Idéer och principer som kommer till uttryck i lagstiftningen. Det kan ge oss  en tydlig bild om ramarna för barnavårdsverksamheter och de villkor som ger upphov till uppkomsten av dessa verksamheter. Men samtidigt bör man betrakta barnavården som en process.

några andra exempel kan det vara bl a när man har flera barn på en dagis med färre personal för att spara pengar och Minskning av resurser på skolor går det ut på barnen. Alltså Mindre och mindre resurser för individuell behandling. Det går också ut på barnen. T.ex. om det finns problem i klassen så har man inte extra personal för att ta hand om problemen. Istället för att ha extra personal för att bearbeta problemen.  störtas ut de som är problem

 


 

2.b)  Inledningsvis kan man säga att familjen under efterkrigstiden har förändrats snabbt detta i synnerhet sedan 1960 talet. Relaterat till denna utveckling är en förändring av föräldraroller och familjens uppfostran och socialisation av barnet.

Tre betydelsefulla förändringar av familjen i Sverige under efterkrigstiden kan det vara utvecklingen av förvärvsarbete bland mödrar med förskolebarn, utvecklingen av förskolan av den offentliga barnomsorgen och förskolebarnets ökade kontakt med olika grupper och institutioner utanför familjen.

 

I början av 1900-talet var mannen familjens överhuvud. En man utan tillräckligt hög inkomst.. År 1974 blev det möjligt för fäder att ta ut föräldraledighet av föräldradagarna. Det som inleddes på 60-talet var att kvinnor med förskolebarn fick en permanent plats på arbetsmarknaden, Numera poängteras det gemensamma föräldraskapet. Under 30- och 40-talet ökade reallönerna och en rad sociala reformer genomfördes. Kommunerna satsade på bättre bostäder till barnfamiljer, mödra- och förlossningsvård infördes liksom moderskapspenning. 1948 kom det allmänna barnbidraget. förändringar inom socialförsäkringsområde dvs. förändringar i barn familjestöden inom den. ekonomiska området. Liksom inom socialförsäkringar har skett ett stort antal förändringar. 1990 talet som helhet har varit besvärligt för många barnfamiljers ekonomi men trots detta har positiva förändringar också skett. ”år tiondet inledes med att de ekonomiska familjstöden ökade vilket var delvis en kompensation för att de direkta boende kostnaderna ökade”

(SOU 2000:3 s.88).

 

När man titta på socialförsäkringarnas område märker man att där har ett antal förändringar skett men detta innebär inte att systemet har förlorat sin grundläggande karaktär. Några exempel det ena är barnbidraget är allmänna och utgår utan inkomst prövning och med tillägg för familjer med tre eller fler barn. Eller också som Sou rapporten säger på sidan 88 att bostadsbidrag utgår till de barnfamiljer som har låga inkomster i förhållandet till sina hyreskostnader. Liksom barnbidragen var bostadsbidragen  ett av de instrument som användes för att öka omfördelningsgraden av 1991 års skattereform och fick därmed en ökad betydelse utgiftsmässig (SOU 2000:3 s.89).

 

Inom hälsa och sjukvård (välfärdtjänster) kan nämnas som exempel missbrukarvård, barna och ungdomsvår.  (SOU 2000:3 s.1109) Andra transfereringar kan det vara T.ex. genom föräldraledighet för att hjälpa barnen att utveckla bättre. Också för barnens utveckling är Skolan och fritidsgårdar en plats där man kommer att bilda olika typer av föreningar. Socialbidraget har fått allt större betydelse för många människors försörjning eftersom ”arbetslösheten har medförd att stora grupper haft problem att etablera sig på arbetsmarknaden” (SOU 2000:3 s.92)

 

I SOU 2000:3 utredningen träder en tydlig bild fram. ”Det tydliga bilden som

gemensamt för försörjningssystemen och välfärdstjänsterna är att de syftar till att påverka nivån och fördelningen av välfärd i vid mening.” (SOU 2000:3 s S.55) Detta innebär att stora delar av välfärdsstaten är relaterade till medborgarnas försörjningsmöjligheter

och försörjningsproblem(s.58). Vilket detta i sin tur resulterar att välfärdstaten påverkar familjenbildningen ochj familjestrukturern  på flera nivår. Hela biståndsystemet tillsammans med olika transferierningssystem som barnbidrag, bostadbidra reglera och påverkar familjen. På så sätt kan man konstatera att välfärdstatens familjepolitik i kontrast till den konservativa familjepolitiken  är mer konjunktur känslig. Detta kan historiskt bekräftas, som t ex  hur den myrdalska familjepolitiken och miljonprogramt resulterade en befolkninsökning under 50- 0ch 60-talet. Familjen och familjerelaterade problematik bör i det ovan nämnda avseendet betraktas som en social process. Med detta menar jag att de poblem” som länkas till familjen kan inte avgränsas från samhället i övrigt. T ex att fertilitet frekvensen sjunker som resultatet av bostasbrist eller minskning av bostadsbidrag. Att skillsmässofrekvens är högre bland de grupper som utsätts för socio-ekonomiska påtryckningar som segregation och arbeslöshet.

 


 

2.c) I boken haverier i sociala barnavård beskrivs om fem olika fall som tillsammans ger en bred upplysning av dilemmor och möjligheter i socialt och psykiatriskt arbete med utsatta barn. De fem fallen är mycke olika och visar på så sätt hur komplext och variationsrikt det sociala barnavårdsarbetet kan vara. Exemplet på Tobbe som jag skulle granska och analysera är en enskild fall och visar hur svårt är att förutse utvecklingen av ett Barnavårdsärendet. Vem har tolkningsföreträde och i vilken ålder vet barnen sitt bästa? Jag skall försöka med tanke på begränsade utrymme analysera vad en haveri kan vara och belysa motsägelser och några dilemor i svenska varnavården, samt analyssa samhälliga rutiner och praktiker som kan bidragit till det lolyckliga förloppet. I min läsning av Tobbes fall  som har tagit en olyckig vändning  utgår jag från en relationsorienterad synsätt S.142

 

I yttrande framgår tydligt att placeringen av Tobbe hos  mamman innebär påtagligt risk för han skulle råka illa ut.Tobbe  placeras i fosterfamilj med  samtidigt behåller kontakten med sin mamm(Men man förlorade poängen redan från födsel alltså man lätt inte henne att ha sitt barn på sitt bröst. Man vacklade hela tiden fram och tillbaka). (Aronsson red. 2001: 151).    

 

Denna obeslutsamhet i framställning kan tolkas på följande sätt:

Inte tobbes  behov som individ utan hans identitetsutveckling står i centrum. Grundtanken är om barn förlorar kontakten med sina biologiska föräldrar, förlorar de också kontakten med en del av sig själva. Utredningen anser att placering i en foster familj skulle förmena barnens behov. ( ibid.151).

 

När det gäller barn som redan finns inom samhällsvården, kan socialtjänstens intentioner närmast jämföras med ett relationsorienterat synsätt.  I lagen betonas att vården i annat hem än det egna bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och kontakt med hemmiljön, dvs man är inriktade på en återförening med den ursprungliga familjen. Trots den relationsorienterade perspektivets fixering vid relationens ursprung och kontinuitet i detta ursprung tillämpas men ändå har Socialtjänsten i sitt beslut och tillämpning av socialtjänstlagen tagit bara hänsyn till Tobbes  ”Bästa” På så sätt har Tobbes familjeband hamnat i skymundan. Tobbe betraktar som ett objekt, som får infinna sig eller rätta sig efter bestämda juridiska normer (socialatjänsten)

 

Enligt min åsikt har myntigheternas perspektiv på situationen (mamman som narkoman narkoman) i kombination med det behovrelaterade synsättet har givit upphov till myndigheternas passiva ingripande och därmed den olyckliga slutet i fallet Tobbe.

 

Socialtjänsten tar barnen från mamman i syfte att barnen behöv av en tryggare miljö, men barnen mister en annan behov,  behov av mammans och pappans närhet samt deras kärlek.  Relation med förälldrarna skulle förstärkt barnens självbild och ökat hennes medvetenhet.

 

Som det stor på sidan 14 är det svårt att definiera barnets bästa annat än på en mycke allmän nivå exempelvis Fn’s barn konvention. ”uppenbarligen är det inte ett oproblematiskt begrepp, det finns minst fyra innebörder i aktuell forskning och debatt. Barns rättigheter, barns väl, barns vilja och barns röst” (Aronsson, K (2001) (red) s12)

 

Det var andra saker också men bemötandet jag fick vid förlossningsbordet var en anledning till att jag inte fick riktiga moderskänslor för Tobbe säger mamman. (Åkerström red. 2001:45) Alltså enskilda personers bemötande kan vara avgörande i känsliga och svåra situationer och under graviditeten är blivande mammor särskild mottagliga för hjälp och stöd”. En fråga som dyker upp i mitt huvude är: vem tillfredställer barnens behov? Man kan förstå att det måste varit svårt att ha hand om en gravid mamma som knarkar men man kan också förstå när den missbrukare mamman säger jag fick inte den finkänslan på förlossningsbordet. Det skulle vara bättre att man är konsekvent inom egen synsätt än att man håller på vackla fram och tillbaks. Att ha en teoretiskt idé som vägleder samt att försöka vara lite konsekvent. Man skall lyssna på barnens röst. Barnen har konstanta behov och föreställningen om vem som tillfredställer behov. De behöver bla lek, ömhet,  kärlek och bekräftelse. Och tillslut bör man inse att Barnen behöver sina rötter även om det är negativ alltså relation till föräldrarna. Man tar barnen från familjen men man skall upprätthålla kontakterna alltså ”Kontinuitet” är viktig.

 

 

Som jag har diskuterat ovan valet av det bevoorienterade -eller relationorienterade perspektiven  står alltid i relation till det kontext och de diskurser som formulerar ”barnets bästa”. Och  i fallet Tobbe handlar om hans behov av trygg och gynsam miljö. Medan hans relation till  föräldrana betraktas problematisk med tanke på föräldrarnas sociala problem. Med detta mennar jag hur samhället angripper det det sociala problemen som helhet.

 


 

Litteraturförteckning:

Aronsson, K. & Sahlin I. (red) (2001) Haverier i social barnavård? Fem fallstudier.Stockholm : Gothia.

 

Goldberg, T. (2000) Narkotikan avmystifierad -  ett psykosocialt perspektiv. Solna : Academic Publishing of Sweden.

 

Goldberg, T. (red)(2000) Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur

 

SOU 2000:3 Välfärd vid vägskäl. Kommittén Välfärdsbokslut.

     Stockholm: Fritzes.

 

Åkerström, M (2001) Det motspänstiga offret. Lund:[4] Studentlitteratur.



[2]  Eftersom svaren går in i varandra kan ena svaret på ena fråga bli mer än den andra. 

 

2 Övriga referenser::

Goldberg T, föreläsning på onsdagen den 20 Oktober 2004 i sal 032).

Internet, socialstyrelsens hemsida, Social rapport 2001.